KOMMUNIKOLOGI

När jag presenterar mig i olika arbetssammanhang brukar jag säga såhär;

Hej, jag heter Susanne Pettersson. Jag är kommunikolog. Det innebär att jag är specialtränad på att känna igen vilka ”nycklar” som leder till framgång respektive misslyckande oavsett bransch och systemnivå. Jag är även specialtränad på hur dessa ”nycklar” stämmer överens med systemisk hjärnforskning.

När jag säger dessa två meningar så brukar människor titta på varandra och rynka på ögonbrynen och min tolkning är att dem undrar ”vad fasen vad det hon sade och vad menade hon egentligen”?

Jo, kommunikologi betyder läran om det som är gemensamt. Kommunikologi är studien av och struktur och dynamik i kommunikation och förändring. Allt beteende och all upplevelse är inom kommunikologin definierat som kommunikation.

Redan under 1950-talet hade den amerikanske vetenskapsmannen Gregory Bateson en idé om att skapa en tvärvetenskaplig disciplin i kommunikation. Det innebär att han önskade att det i framtiden skulle finnas en gemensam begreppsvärld för alla de metoder, modeller och teorier som används i exempelvis personligutveckling, psykologi, pedagogik, rådgivning, ledarskap, organisationsutveckling, journalistik, försäljning, idrott etc.

Från 1970-talet började de norska pedagogerna Jorunn Sjøbakken och Truls Fleiner, med inspiration från bl a Bateson vision och John Grinders kompetensforskning, med komparativ forskning – jämförande studier – och sammanfattningsarbete inom humaniora-vetenskaperna.

Deras studier ledde fram till identifiering av gemensamma "nycklar" som de aktiva och framgångsrika ingredienserna i all kommunikation och förändring. Sjöbakken och Fleiner etablerade den tvärvetenskapliga meta-disciplinen kommunikation och förändring (1985/2001) och kommunikologi © (2001).
Jorunn Sjøbakkens och Truls Fleiners arbete har också visat sig stämma "som hand i handske" med den systemiska hjärnforskning som den finländske forskaren Matti Bergström representerar.

Det innebär i praktiken att det gjorts studier och forskning på mängder av material för att sammanfatta dessa i några få ”nycklar” för att göra det enkelt för oss att känna igen så att vi medvetet kan göra framgångsrikt förändringsarbete. Det är precis detta jag jobbar med! Att känna igen vilka nycklar som är ”på plats” samt vilka nycklar som ”ska till” för att det ska bli succé så att människor, grupper, organisationer och samhällen kan må och prestera bra!